onsdag 16 januari 2013

Mys mys mys

Nu har jag myst ner mej under två täcken och en filt med knähöga yllesockor och min favorit pyjamas, så nu ska vi se om jag lyckas göra ett mysigt inlägg mellan host attackerna. Ja, jag håller på att bli sjuk. Eller sjuk och sjuk jag har haft hosta men inga andra symptom i en vecka nu, jag har inte tid att bli sjuk! De sista skolveckorna närmar sig och samma så modersmål textkompetens examen som är den 8.2. Men mitt inlägg skulle bli mysigt inte en klagan om hosta och skola!

Idag har jag bara varit i skolan och jobbat så det finns inget mysigt att berätta om den här dagen. Men igår, på tisdagen, var jag i stallet igen och skötte om Dolci och Sissi. Jag har för den delen börjat kalla dem lusamajorna, med tanke på lössen, men lössen har faktiskt försvunnit tror vi för Jennica hittar inte flera. Jag hittar aldrig så det är hon alltid som är på lusjakt. Nåja men lusamajorna har nog blivit så urgulliga! Jag avskyr att favoritisera men jag måste säga att speciellt med Sissi så har vi börjat få rikigt bra kontakt. Inte bara är de otroligt lydiga utan vi har börjat "kommunicera". Haha Emmy pratar åsna, nej det är inget sånt! I början så fattade jag bara när de skrek, om ni tittat på min film så vet ni hur det låter. Men nu så känner jag igen minst 5 olika läten och deras betydelse. Jag vet när de hälsar, tigger godis, "skäller" på mej (t.ex. om jag lämnat de ensamma fastbundna), lyckoskrik och det nyaste som jag riktigt faktiskt måddes dubbel kolla med min enorma åsnebok. Jag vet inte vad ja ska kalla det, kanske spinnande? Det är ett nästan lite brummande ljud som har lite samma betydelse som när katter spinner. Speciellt har jag reagerat att Sissi gjorde det när jag höll på att krama om henne och gosa med hennes huvud i famnen och hon började liksom brumma. Jag gissade att det nog inte var ett klagande ljud och enligt boken så betyder det ett intimt läte som sto (mamma) och föl(barn) emellan eller att åsnan då vill att man ska gosas mera och vara närmare. Jag är så glad att de har blivit så sociala! För ett halv år sedan fick ja knappt röra dem och aldrig deras huvuden. Vi har kommit så långt och det är nog så ledsamt att jag måste lämna dem när jag flyttar till Åbo, även om jag är väldigt ivrig på att börja flytta hemifrån ...

På tal om långt så blev även det här inläget långt, men ni kan ta det som kompensation (?) för de två dagar jag inte orkat skriva :)

Sissi

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar