Midsommar lathet

Den här veckan har jag ridit bara barbacka. Som jag nämnde tidigare så börjar min balans bli mycket bättre så jag har velat fortsätta rida utan sadel. I förrgår galoppera jag för första gången med henne och igår galopperade jag ännu mer. Det börjar bli riktigt flyt på nu. Nu blir det en dag paus men sedan på onsdag ska jag nog ta ett ordentligt ridpass på planen. Man kan ju inte bara lata sig ...

Det var skönt med några dagar midsommarledigt men nu börjar vardagen igen. Jag jobbar från 10-18 och efter det blir det oftast antingen stall eller att träffa vänner. Jag ska försöka hålla bloggen igång men ibland kan det bli en längre paus om jag inte hinner blogga eller inte har något speciellt att skriva om. 

Trevlig Midsommar ♡

Trevlig midsommar på er! Jag har börjat dagen med ett par timmar jobb och sedan bar det av ut till landet för att fira midsommaren.  Vi firade med närmaste släkten och började med att skåla med champagne med jordgubbe, jätte gott och somrigt.  Tyvärr kunde min lillebror inte vara med oss för han var och opererade bort tonsillerna på onsdagen så han blev hemma hos mamma och vila. Jag tycker så synd om honom för idag är det också hans födelsedag och han kan varken äta tårta eller någon midsommar mat. Vi däremot njöt av jätte god mat! Bordet var helt fullt med godsaker bl.a. nypotatis, biff, fisk, majs, fetaostsallad, sillar och en massa mer. Till efterrätt åt vi fruktkompott med vaniljsås och till kaffet fick vi rabarberpaj, mums! Så nu tar jag en paus med matkoma och sitter i soffan och skriver lite på bloggen.  Senare blir det bastu med björkris och kanske spelkväll med familjen.

Midsommar firande med bästa lilla syster♡

Imorgon åker Lina och jag till stallet och rida Hekla och Lina lånar en annan häst i stallet. Är ni intresserade av mera uppdateringar från stallet? :)

En kvälls ridtur

Idag har jag äntligen hunnit till stallet igen! Som sagt så rider jag varannan vecka och förra "min" vecka så hann jag endast rida en dag p.g.a. inträdesprov och liknande..

Idag har det ösregnat hela dagen men som tur blev det uppehåll just som jag skulle till stallet. Det blev inte en så lång runda för jag kom så sent till stallet och måste vara hemma med Hekla i tid till kvällsmaten. Jag tog henne snabbt in från hagen och borstade igenom henne och kratsa hovar. Jag orkade inte börja med sadlade idag så det blev barbacka tur idag, på med tränset bara. Hon var jätte pigg idag och gick med långa steg och öronen framåt och frustade nöjt. Vi skrittade mest men tog också lite trav så att jag fick öva balansen. Jag har alltså helt sjukt dålig balans utan sadel men den har förbättrats massor under den tid jag ridit Hekla! Dels har den blivit bättre för att jag har vant mej i hennes mjuka rörelser men också för att jag har börjat våga vara mer och mer avslappnad på ryggen och lita på att hon inte gör några dumheter med mej. Alltså var det två ytterst nöjda skogs-mullen i skogen idag :) Ridlänken blev som sagt inte så lång nu när jag kom så sent till stallet (p.g.a. jobbet som slutade sent och lite för mycket prat hemma hos pappa), lite över halv timmen var vi ute. När vi kom hem så fick hästarna komma in för att äta kvällsmaten. 

Eftersom jag glömde min telefon hemma så sätter jag in lite söta bilder på Hekla som jag fotade senast jag var ut till stallet.

 "Har du godis åt mej? Nehej hu täcks du komma utan godis i fickan?!"

Hejdå Felix & Rolle

Som sagt nämnde jag i förra inlägget att för mycket har hänt för ett inlägg. Nu tänker jag berätta för er att mina råttpojkar har gått vidare.

Förlåt nu lät det som om de har gått vidare till osthimlen men de har alltså flyttat till en ny familj. Det var så att jag konstaterade att det inte helt enkelt gick att ha dem mer.

1) Flickorna stressade upp sej på dem massor. De kunde aldrig slappna av och speciellt nu när de har flyttat märker jag hur flickorna börjar bli så som de var före pojkarna kom. De är mer avslappnade, sover mera och har fått en rutin igen. De är även lugnare och mycket mer mysiga. Nu kan jag även sätta mera tid på dem igen och de kan springa fritt i lägenheten när de vill. Utan att hela tiden vakta vid pojkarnas bur.
2)  En annan anledning var att de hade en så stark lukt. Mina flickor luktar knappt alls men med pojkarna så klagade alltid min mamma hur jag stank råtta när jag hoppade in i bilen. Pojkarna luktade så mycket att allt i min lägenhet luktade efter dem. Jag skulle ha bordat tvätta buren varje dag för att hålla rent men jag hinner inte riktigt sätta så mycket tid på dem. De var jätte gulliga men de hade faktiskt en hemskt ovanligt stark lukt.
3) Ännu en orsak är att om jag flyttar till Åbo så blir det väldigt jobbigt med tåg och hemåkande. Då kostar det 20e tur och retur extra för jag måste ha två skilda transportburar till råttorna. Jag måste också ha extra burar hos mina föräldrar för att kunna bo där över lov och dylikt. Det skulle ha gått åt fruktansvärt mycket pengar..

Familjen de flyttade till var en perfekt familj för dem, De hade redan en hanflock på fyra råttor så de fick många nya kompisar. Ägaren hade också väldigt bra koll på vad hon gjorde och bra kontakt med råttuppfödare. De åt specialmat för råttor och får vara ute varje dag. Där bor även en flicka som älskar att pyssla om dem. Det är underligt men jag känner mej inte alls ledsen. Det var ett så bra nytt hem de fick, där de säkert kommer uppskattas ännu mer. Jag är säker på att där får dom ett bra sista hem!

Rolle och Felix <3

PS. Nu när pojkarna har flyttat så har det varit storstädning, omflyttning och ny inredning i lägenheten. Skulle ni vara intresserade av lite bilder från min "nya" lägenhet? :)

Inträdesprov och färdig med hortonomerna

Ett och annat smått och gott har hänt som inte lyckats har blivit uppskrivet på bloggen. Jag ska försöka vad som missats. Först tänkte jag skriva om allt i ett inlägg men konstaterade att då blir det ett jätte långt inlägg så istället så delar jag upp allt. Jag börjar med att berätta lite om skolrelaterade saker.

Jag var och skriva inträdesprovet till finskan den 18 maj. Jag hade helt uppfattat materialet fel! Jag hade övat på hur man böjer orden os.v. men egentligen skulle man kunna namnen på alla grammatiska formerna. Frågorna bestod i princip av ord som du skulle sedan skriva i vilken form de var böjda i ex. imperfekt. Provet gick alltså inte så bra och jag har knappt någon förhoppning på att komma in i ÅA. Inträdesprovet var i Åbo så jag bodde hos min barndoms vän Mimi under tiden. Jag stannade en extra dag i Åbo för att vi skulle hinna umgås lite, för det var så länge sen sist, tur så råkade hon ha ledig dag från jobbet dagen efter. Vi bestämde oss för att åka till Caribia för att simma. Det var första gången jag var i Caribia och första gången jag var och simma med min guddotter Minéa. Jag var så imponerad över hur fint hon simmade (med armpuffar, hon är endast 2,5 år) och hon ville gärna visa mej hur duktig hon var. Hon är nog en så härlig flicka att varje gång jag hälsar på vill jag skämma bort henne med mycket lek och skoj, även i Caribia höll vi på och hoppa och plaska mer en man kanske borde ha gjort. Med Minéa sjunker alltid min mentala ålder till 5år. :D Vi avslutade dagen med picknick i parken innan jag åkte hem igen.

c) Mimi (blogg)

Jag hade också mitt hälsovårdar inträdesprov här för nån vecka sedan och det gick betydligt bättre! Skriftliga delen gick kanske inte helt 100% bra men matematik delen, gruppuppgiften och individuella uppgiften kunde inte ha gått bättre! Jag fick också nya vänner bland de ansökande. Ingen av dem sökte till hälsovårdare men vi hade jätte roligt tillsammans mellan de olika uppgifterna under pausen. Jag kände verkligen att här borde jag vara, även om jag blev lite förvånad över hur jätte sociala alla var. Jag som själv har börjat bli så inåtvänd på senaste. Därför har jag nu höga förhoppningar på att få komma in i Novia men jag vet inte om jag ska våga hoppas för då händer det antagligen motsatsen.. Alla håll tummarna för mej! Det här är första gången jag känner mej så ivrig på att få börja studera. :) 

Jag har också nu lyckats avsluta mina sista kurser i Hortonom utbildningen och samlat ihop alla studiepoäng jag behöver för att inte behöva betala tillbaka mitt studiestöd. Så skönt när det äntligen är över! Jag har stressat så för de här sista kurserna. Utbildningen har nu officiellt fått bud om att den kommer stängas. De kvar studerandena kommer förstås att få avsluta men lärarna har börjat söka nya jobbplatser och utbildningen är bristande. Jag känner verkligen att det här var klart nu, oberoende om jag kommer in till hälsovårdare eller inte så slutar jag nu hortonom utbildningen. Om inte annat så blir det ett mellanår med jobb.

Hekla frá Minni-Borg

Efter att jag slutade sköta åsnorna så började jag sköta en finnhäst i Grop stallet. Det tog snabbt slut av anledningar jag inte tänker skriva om för hela internet. Jag hade turen att min gamla / Linas (min systers) nuvarande modersmålslärare skickade, strax efter att jag slutat i Grop, och frågade Lina om vi ville sköta om en islandshäst. Vi åkte och provred islandshästen och hon var så fin att vi förstås ville börja sköta henne. Islandshästen heter Hekla och är 13 år gammal. Vi har ridit henne nu i ett halv år, varannan vecka. Hekla är väldigt duktig och vill alltid göra sitt bästa. Ibland kan hon få lite fnatt för hon är så bestämd och med för mycket energi har hon ovanan att sticka iväg.. Det har gjort så att jag rider henne oftare än Lina och Lina rider istället en annan häst som bor i samma stall. På så sätt kan vi också rida ut tillsammans så vi är båda väldigt nöjda med hur det urartade sig. Oftast rider jag henne i skogen men ibland även på plan. Det kommer antagligen dyka upp ett och annat inlägg så nu vet ni vem Hekla är i alla fall :)

Idag var jag ute och red Hekla, Lina var med på Svala.  Vi red en 40min barbacka länk och Hekla var pigg och framåt.  Vid några tillfällen krånglade hon när hon ville gå en annan väg men det löste vi med att låta Svala gå först.

Min framtid

Min framtid är nu lite suddig. Om allt går som jag planerat så kommer jag att börja studera i Novia Åbo till hösten. Jag hoppas på att slippa in på hälsovårdare linjen men jag har också sökt till finska i ÅA. Jag har allting här i Ekenäs redan men jag tror jag behöver något nytt. Det ända jag är missnöjd över i Ekenäs är utbildningen. Landskapsplanerar linjen kommer att stänga för ungdomar och linjen saknar vettiga lärare och en läroplan. Därför söker jag till en ny skola. Jag vet inte varför men plötsligt vill jag så gärna slippa in i hälsovården. Plötsligt bara klickade till och nu hoppas jag innerligt att jag kommer in.
Annars är allt så bra här. Familjen är nära, mina vänner, en bra lägenhet,  jag har ett jobb och en sköthäst här. Men jag känner att jag är så fast här på något sätt. Jag måste bort så att jag kan få växa och röra på mej. Alla känner alla i små städer och jag börjar känna att jag kvävs och att inget händer mera. Jag står på samma ställe och kommer aldrig framåt. Så en ny start i en annan stad skulle sitta väldigt bra. Jag tycker inte om att ändra på saker och tycker inte om att resa för allt är nytt och okänt. Nu måste jag ändå ta ett steg fram, jag kan inte stå still, jag måste gå framåt. Så hoppeligen får jag blogga från min nya lägenhet i Åbo om några månader.

It's alive!

Nu har bloggen varit död, jag vet inte hur länge?! Jag hade egentligen tänkt sluta blogga och t.o.m. funderade på att ta bort bloggen helt och hållet. Men bloggen är ändå ganska gammal och full med minnen. Tur att jag inte tog bort den för nu vill jag försöka på nytt.

Bloggen skulle ursprungligen handla om mitt liv efter att Vekku dött. Nu när jag läst igenom den konstaterade jag att mitt liv har varit jätte råddigt. Det finns ingen stabilitet och jag bara famlar mej fram utan något direkt mål. Måste man ha ett mål? En person som jag måste ha ett mål, annars blir det inget av mej och jag slösar bort mina dagar. Därför har jag nu bestämt mej för att försöka börja på nytt. Jag försöker hitta fotfäste i min vardag. Just nu rinner minuterna, timmarna och dagarna bort och jag tittar bara stumt på. Så känns det för mej.

Jag vet inte vad det kommer bli av den här bloggen, om jag ens kommer fortsätta uppdatera den eller inte. Vi får se. Jag ska försöka börja, sakta men försiktigt, berätta om mitt liv just nu. Inte för att tråka ut er men jag tänker vara självisk nu. Jag är egentligen en verkligt självisk person. Så där, nu är det sagt och ni alla vet min hemska hemlighet nu. Men alltså jag skriver bloggen för min egen del. Jag vill skriva om mitt liv så att jag kan komma tillbaka och läsa den och se hurdan person var jag då, hur mådde jag då och hur har mina mål ändrats sen dess. Det är redan massor som ändrat sedan jag skrev mitt senaste inlägg. Det känns som en evighet sedan när jag läser inläggen. Så nu vill jag starta om. Som jag säkert nog har skrivit tusen gånger på bloggen, men vi gör ett nytt försök. Tionde gången gillt! eller hur långt vi nu är... Välkommen tillbaka till liv bloggen!