Hortonom
Skolan började redan den 26 augusti och det har varit fullt program sedan dess. Jag började alltså studera till hortonom-landskapsplanering som tar ca 4 år att studera till. Hittills älskar jag själva ämnet, växter och trädgårds design och ser fram emot att lära mej allt. Lärarna däremot är jag jätte besviken över... Efter gymnasiets läraren så så hade jag ännu högre förväntningar för yrkeshögskoleläraren men gymnasiets lärarna satte nog ribban för högt. På klassen är vi bara sju stycken varav endast en pojke. Det klickade direkt och vi går alltid tillsammans omkring i skolan och pratar i ett. Efter 3 veckor i skolan så kan jag inte säga annat än att det är råddigt. Det är nya scheman varje vecka och kommer ny info hela tiden så man måste verkligen hänga med. Efter första perioden (som det är 5 veckor kvar av) så kan jag säkert säga bättre vad jag tycker om skolan.
Gulisen
11 september hade vi gulisen, alltså gulnäbbs intagning. Vi hade först vanlig skoldag till 14 och sedan började gulisen. Vi blev klädda i de traditionella svarta soppåsarna, fick våra näsor målade gula och delades upp i grupper. I vår grupp var vi 6 st, 4 pojkar och 2 flickor, som sedan alla blev fastbundna i samma klägbygel och vi fick
inte under några omständigheter ta oss loss. Vi fick i stort sett tre uppdrag: att göra uppgifterna så snabbt som möjligt och samla poäng, att skaffa pant och få sedan poäng för pant summan och så fick vi pennor som vi skulle byta ut till något så värdefullt som möjligt.
Vi hade allt som allt 9 uppgifter. Såklart så innehöll alla uppgifterna alkohol. Jag tänker inte berätta något mera i detalj alla uppgifterna för då skulle det bli ett oändligt långt inlägg. Men jag kan berätta att vi var nog ett av de långsammaste lagen, men vi samlade 3 hela stora soppåsar med pant och våra värdesaker var ett metall halsband och 75 kondomer.
Efter gulisen så var det efterfest på korken. Tyvärr hann jag aldrig dit. Efter massor med dricka på tom mage så sa jag upp mej och på sista uppgiften så spydde jag i buskarna. Jag tror jag aldrig mått så dåligt och aldrig gjort något så pinsamt i hela mitt liv, nej usch aldrig mer!^^ Men min kväll tog slut 19 och så hamna mamma (till min förfäran) att hämta hem mej och så var det go'natt. Roligt hade jag något otroligt under de få timmar jag hann i alla fall. Ock jag känner mej lite tröstad med tänke på att det var endast 3 av vår grupp som klarade sig fram till korken, tre föll av på vägen som jag.
 |
| Anna och jag före gulisen |
Västankvarn
Jag har varit nu ett par gånger på maskinlära i Västankvarn. Maskinläran går ut på bl.a. att lära sig använda traktor, gräsklippare, motorsåg och andra små maskiner. För er som inte vet så ligger Västankvarn i Ingå och är ett jordbruk som också har omkring 150 mjölk kossor. Vi har koncentrerat oss jätte mycket på traktorer för de som inte kunde köra så var de ända som behövde gå kursen, och överraskning, jag som aldrig kört förut fick börja kursen. Men nu kan jag berätta att jag kan köra traktor, inklusive backa sick-sack och i ruta :D Eftersom förra fredagen var sista gången på Västankvarn så fick vi fara och se kossorna. Jag var så förvånad över hur dregliga de var! Ta vilken dreglande hund som helst och jämför den med en ko och kon vinner. De här kossorna var jätte ivriga på att få hälsa på oss. När vi kom dit så låg alla (ute) och när de såg oss så steg de upp och kom fram till staketet och lät oss klappa, och försökte slicka oss allt vad de kunde. En kos tunga var faktiskt super sträv, som en katts. Sen så fick vi titta in i ladugården och jag måst säga att kossor är ju inte så renliga av sej som Mamma Mu precis... Men söta och snälla var de!
